Igår gifte sig Håkan och Anna-Maria. Så otroligt vacker vigselakt. Dom var så vackra och deras barn förgyllde akten ytterligare. 

Håkan och jag har varit vänner sedan vi var spädbarn och från 5-årsåldern var vi grannar och sedan klasskompisar. Inte alla lärare har uppskattat vår gemensamma närvaro. Kanske inte minst fröken i lekskolan och vikarien i femman. Vikarien från 4:e klass, Herr Liljonkvast minns vi från genom hans osäkra utstrålning och han  ständigt kontrollerade att plånboken fanns kvar i bakficka.

Håkan och Anna-Maria lurade oss rejält när dom för några år sedan bjöd in till en gemensam 40-årsfest, som skulle vara istället för en bröllopsfest. Jag trodde aldrig att de skulle gifta sig, så jag höll mitt tal då. Men jag har samlat på mig en del genom åren så det räckte till ett tal igår också.

Vi åt och drack mycket gott. Vi dansade hela natten. Det är extra kul att komma på bröllop med jämnåriga i vår ålder. Det finns så många vänner som jag aldrig har möjlighet att träffa annars. Igår var vi många som var återsamlade, även om jag saknade några. Vi dansade loss till Bony M, Kiss och gamla svenska schlagers.

Jag var inte tillbaka på hotellrummet förrän någon gång efter 3-tiden i natt. Idag har jag inte ont i huvudet. Men jag är för otränad för att dansa en hel natt så jag har rejält ont i benen och lite här och där.

Jag är så glad att Håkan och Anna-Maria gift sig. Dom är ett vackert par och de kompletterar varandra.

Festen och glädjen från igår sitter liksom kvar. Tack för en bra fest!

Lycka till och fyrfaldigt leve sa jag redan igår.