Framtidens politiker och IT

Posted by Roger Berzell on 07 juli 2010 under Okategoriserade | Be the First to Comment

Almedalsveckan är i full rullning och jag är där. Idag är det Centerpartiets dag på Gotland. Men snackisen på ön är inte Maud, utan Littorin och Ternström.

I varm sol i söker jag mig till ett seminarium om framtidens politiker och informationssamhället. Hur politiken påverkas av de nya medierna.

Spännande rubrik på skylten och jag väljer bort ett annat seminarium om storstadssossar.

I podiet står några pojkar och en flicka. När jag kommer in i tältet är det Piratpartiets pojkes tur att tala. Han lyfter upp sin Laptop, som han har med sig fram, och försöker ta en billig poäng på att han är den enda med ny teknik i skaran. Övriga  partiers representanter skrattar och lyfter upp sina smartphones.

Efter en stunds lyssnande ger jag upp. Inget nytt under solen. Inget visionärt om hur politiken kommer att förnyas. Mest teknikkunnandeskryt och vem som är mest mossig.

Jag går därifrån mot Coop för att istället inhandla sängkläder, som jag missat att jag borde haft med mig.

Sociala medier påverkar oss mer än vi tror. Kanske inte för att vi politiker använder det gentemot väljarna. Fortfarande är det mest att broschyrerna finns i digitala format och en och annan virtuell diskussion dyker upp. Att partierna gör mer reklamfilm som läggs upp på nätet etc. Allt går dessutom mycket snabbare. Informationen flöder i ett allt för högt tempo. Men påverkar det själva politiken?

Den stora skillnaden är att politik sker utan partiorganisationernas styrning. Facebook har lett till att en partimedlem i en ort tillsammans med partivänner från andra delar av landet finner varandra i en fråga eller idé. Helt utan partiets inblandning. Att nätverkandet har nått utanför konferensrummen, mingelparty och intresseorganisationer. Även utanför partierna, hos människor som bara är intresserade av att byta idéer.

Opinion kommer att skapas på ett nytt sätt. Det behöver inte vara så genomtänkt, men det kommer underifrån. Visst kan vi politiker missbruka det (eller utnyttja det) men det är en underifrånrörelse.

Bloggarna påverkar kanske inte andra människor så mycket som de påverkar varandra. Bloggarna ihop med Twitter och Facebook gör dem levande. De utmanar de gamla strukturerna. När ett gäng träffas på Facebook och deras gemenskap leder till en gemensam blogg. Då kan det vara saker på gång. Bra diskussioner  där politik kan utvecklas. Folkbildning när den är som modernast och kanske är som bäst i ett sönderstressat digitalt liv.

Pojkarna på podiet idag missade det. Piratpartiet vill ha ensamrätt på nya medier. Men tyvärr, vi andra är redan där. Även om vi har människor som även träffas på riktigt. Människor som betalar sin medlemsavgift och går på möten. Människor som demonstrerar gemensamt Första maj. För att träffas irl (på riktigt) är en grundförutsättning för att demokratin ska utvecklas.

Det är en byggsten till Facebooks framgång. Att människor har träffat människor som de vill ha fortsatt kontakt med. Att Facebook byggt upp vänskap som gör att människor vill träffas. De sociala medierna är inte –  istället för, utan det är ett sätt att utveckla det vi redan har.

När vi inser att påverkansvägarna har förändrats. Då kommer även politikens villkor att förändras ytterligare.