För ett tag sedan var vi hembjudna till mycket goda vänner för att prova vin. På provningslistan fanns Italienska Ripassoviner. Ripasso är egentligen vin från  en andra jäsning med det som blir över vid produktion av de högklassiga Amaronevinerna. Det kan låta som att det är sekundaviner. Men ack så fel.

Provningen skulle visa att vinerna inte är av andra klassen.

Bolla Le Poine (22320) Rött, inte så mörkt och avsaknad av blåton. En doft syltiga körsbär med inslag av fat. Även lagerblad i bakgrunden som komplicerade provningen en aning. Det är inte alltid så lätt att sätta namn på dofterna. Men kryddningen från mammas fläskkorv gjorde sig påmind. Vinets smak betydligt mer pepprig är doften. Ett utvecklat och fylligt vin, med inslag av kakao. För under 100-lappen är det klart prisvärt.

i Castei (22409) visade sig vara mörkt röd och en dämpad doft av mintchoklad och torkade körsbär. Smakupplevelsen var kompletterande med inslag av vanilj, fat och en pepprig ton.

Monti Garbi (5328) är en mörk  rödblå änglasaft med en doft av choklad, torkad frukt och inslag av mint. Smaken var tydligare kryddig, men hade inslag örter, körsbär, salvia och mörk choklad. Ett komplext vin.

Ripassovinerna har kommit in i mitt liv och kommer att stanna. Visst är Amaroneviner superhärliga och tunga. Men dessa ”andra klassens” Amarone hade en hel del att bjuda på, till ett betydligt lägre pris. Det blir mycket vin för pengarna.

Vinprovningen övergick till att vi blev serverade en helt underbar middag med nya smakupplevelser. Kvällen fick sedan avrundas med rom, som är ett helt nytt fält som jag behöver utforska mer. En kväll med mersmak!

Igår kom jag hem efter veckans konferens i Bohus-Malmön och ett varmt besök hos svärfar och svärmor i Varberg. Jag har en svärmor som är grymt bra på att laga god mat och en svärfar som har förmågan att hitta rätt viner till maten. 

Igår efter vi kommit hem till Linköping åkte vi på en trevlig vinprovning med riktigt goda vänner. En provning av röda pinotageviner från Sydafrika. Det var ett spännande urval av Gramham Beck, Stellenzicht, Jacobsdal och Café Culture. Den sistnämnda skulle det visa sig vara en riktig skojare. Den doftade till en början kaffekarameller som övergick till att dofta rökt korv. Märkligt. I smaken var den till en början komplex och en spännande upplevelse av många smaker. Men det blev för mycket. Till maten fungerade den inte alls eftersom den tog över, trots att vi åt riktigt gott grillat nötkött.

Kvällens stora vinnare, för mig, var vinet Jakobsdal som doftade en aning animaliskt och tjockt läder och var i smaken lagom strävt och en bred smak. Den kommer jag att köpa hem och ha hemma. Stellenzicht har jag druckit förut och tycker kanske inte att den är värd sina 110 kronor. Graham Beck hade en aning smak av lakrits som övergick till en eftersmak av körsbär. Inget supervin, men klart värd sina 75 kronor.

Kvällen övergick till att vi spelade kubb. Kvinnorna mot oss pojkar. Tyvärr var damerna lite för skarpa i första matchen och utklassade oss lätt, men vi fick revansch i andra matchen.

Det blev en kväll på verandan med hemmagjord glass, konjak och till slut en riktigt god och mörk Bowmore.